smurf
Lite lätt skadad blir man ju! Jag har kommit på mig själv med att börja se små filmsekvenser i det mesta.
I lördags, när jag och Oskar gick hem från ÖB, eller om det var till ÖB, passerade vi en strandkant där en ornage eka låg upp och nedvänd. Kala träd, kallt, mörkblått vatten, grå himmel och fuktig miljö. Det perfekta stället att hitta ett lik på, eller att springa förbi på en löptur.
Satt i datasalen idag och tittade då och då förstrött ut genom fönstret. Jag såg en liten del av Tisken, jordens mest förorenade sjö. Har man inget annat samtalsämne kan man alltid spekulera kring vad det grumliga vattnet döljer.
Ser även karaktärer överallt.
Jag tjuvlyssnade lite på den gamla kvinnan och mannen framför mig på bussen på väg hem mot Koppartorget idag. Kvinnan steg på någon station tidigare en mannen. Hon satte sig vid de nerfällbara stolarna med rullatorn parkerad framför sig. Den äldre mannen klev på och han hejade igenkännande på kvinnan. (Hej igen...) Han hade hörapparater på båda öronen och utifrån deras hjälpmedel och påstigningsplatsesrutgick jag från att de båda varit på lasarettet och kanske setts även där. Kvinnan replikerade med ett mindre glatt hej. Mannen frågade om han kunde sätta sig bredvid henne. Han var välklädd med klassisk gubbkeps, ni vet, en sån där keps som inte riktigt kan bestämma sig för om den är en basker eller en keps, en fin svart halvlång jacka, på gränsen till rock och svarta skinhandskar. Han satt och studsade ett tag på det instabila sätet där de båda satt. Han skrockade lätt åt det ostadiga sätet. Av allt att döma pratade de senare om sina åkommor och tidigare sjukhusbesök. Han sa:
- Du ser fönstret som lyser högst upp där, där låg jag på nyarsafton. Han pekade med någon slags stolthet upp mot en av lasarettets höghus. Först kunde jag inte se det, men när bussen svängde nämnde han att det var det belysta rummet näst högst upp. Han sa att han hade haft utsikt över hela stan. Tyvärr kändes det som om damen i laxrosa jacka tog död på den förmodade äldre mannens entusiasm. Hon ville i stället gnälla över sin krämpor.
Men men.. gubben verkade mysig, jag gillade honom starkt. En bra morfar/farfar/granngubbe/vän!
Aja.. det var det..
/Sanna
