Fantastiska radioapparat!
Då var det dags igen. Ungefär en gång per år faller andan på. Jag blir en av alla miljontals bloggare. Eller jag gör hur som helst något tafatt försök varje sommar, ungefär vid den här tiden, i början av augusti. Skolan börjar snart, i alla fall mer snart än vad det var i juni. Jag vet inte om det är den det beror på, men den är nog en bidragande orsak till att hjärnan som packat ihop för säsongen, tagit semester och lever lyxliv på någon resort, skamset återvänder för att vara kritisk, cynisk, och cybersocial.
Idag lyssnade jag och Sandra, min kollega, på radio både till och från jobbet. Inte speciellt speciellt, det gör vi i princip varje gång vi samåker, men de senaste tre dagarna har vi börjat ta notis om vad de egentligen säger. I något form av törstil efter någon form av kulturell omväxling hade jag rattat in P1 i Mazdans omoderna, men ack så nästan funktionsdugliga lilla radio/kassetbandspelare. För ett par mornar sen var detta alltså vad som väntade i potten då jag och Sandra gav oss av från byn. Det fantastiska programmet Ring P1 med den minst lika fantastiska Teppas som programvärd började ganska direkt då vi gett oss av. I utförsbacken, innan den lilla del av vägen där till och med trafikmyndigheter borde rekommendera tillfällig vänstertrafik på grund av sträckans körbarhetskvalité sitter jag och Sandra och svär åt en man som ringt in. Han debatterade mot burkor om jag minns rätt, i stil med Jan Björklund. Större politisk utläggning struntar jag i.
Idag, i korsningen mellan mörkretvägen och vägen som leder till den älskade nationalparken, lyssnade vi på Tankesmedjan i P3. Då vi hela dagen suktat efter Robyns låt Dancing on my own var kanalbytet helt naturligt. I Tankesmedjan spelar man nu upp klipp ur ett tidigare avsnitt av Ring P1. Den gamla gumma som ringt in undrade varför man inte diskutterar hur man blir och vad som gör att man åsamkar sig annan sexuell läggning än hetero, hävdar att Teppas är korkad, tackar för sig och lägger på. Ja, även detta förorsakade vissa fula ord från vår sida.
När vi kör förbi Mörkrets camping hörs det lilla dunket. Dunket som är intro till Robyns kanonhit. Äntligen. Jag och min kollega skriker rakt ut, men denna gång av lycka!
Tusen tack älskade ickekommersiella radiokanaler för några grymma dagar!
/Sanna
Idag lyssnade jag och Sandra, min kollega, på radio både till och från jobbet. Inte speciellt speciellt, det gör vi i princip varje gång vi samåker, men de senaste tre dagarna har vi börjat ta notis om vad de egentligen säger. I något form av törstil efter någon form av kulturell omväxling hade jag rattat in P1 i Mazdans omoderna, men ack så nästan funktionsdugliga lilla radio/kassetbandspelare. För ett par mornar sen var detta alltså vad som väntade i potten då jag och Sandra gav oss av från byn. Det fantastiska programmet Ring P1 med den minst lika fantastiska Teppas som programvärd började ganska direkt då vi gett oss av. I utförsbacken, innan den lilla del av vägen där till och med trafikmyndigheter borde rekommendera tillfällig vänstertrafik på grund av sträckans körbarhetskvalité sitter jag och Sandra och svär åt en man som ringt in. Han debatterade mot burkor om jag minns rätt, i stil med Jan Björklund. Större politisk utläggning struntar jag i.
Idag, i korsningen mellan mörkretvägen och vägen som leder till den älskade nationalparken, lyssnade vi på Tankesmedjan i P3. Då vi hela dagen suktat efter Robyns låt Dancing on my own var kanalbytet helt naturligt. I Tankesmedjan spelar man nu upp klipp ur ett tidigare avsnitt av Ring P1. Den gamla gumma som ringt in undrade varför man inte diskutterar hur man blir och vad som gör att man åsamkar sig annan sexuell läggning än hetero, hävdar att Teppas är korkad, tackar för sig och lägger på. Ja, även detta förorsakade vissa fula ord från vår sida.
När vi kör förbi Mörkrets camping hörs det lilla dunket. Dunket som är intro till Robyns kanonhit. Äntligen. Jag och min kollega skriker rakt ut, men denna gång av lycka!
Tusen tack älskade ickekommersiella radiokanaler för några grymma dagar!
/Sanna
