Vårstädning? :S
Mitt rum består av röror på lite olika ställen som jag då och då har tagit itu med utan märkbara resultat. Min väns far baxnar när han passerar förbi mitt rum och poängterar med en lättnadens suck att han slipper se eländet.
Idag har jag åter igen försökt att plöja mig igenom detta myller av gammla grejjor. Jag har upptäckt att det är både fysiskt och metalt jobbigt att städa. Att sitta och läsa igenom gamla papper på sådant man flitigt antecknat för minst tre år sedan tär faktiskt påkrafterna, men det är inte bara pest, det är faktiskt lite kul ändå.
Jag har på tt sätt varit rädd för att städa mitt rum ordentligt. Där ligger lagrat sådant som jag inte orkat bry mig om, men även ångesten kring vissa av dessa grejjor har trängt sig in i lådor, gossedjur och gamla skolböcker.
Nu är det gjort i alla fall, mycket av det slit som ligger bakom alla miljarder saker på mitt rum har jag kommit sams med istället för att vara rädd för.
Flummigt fumligt inlägg
gODNATT!
/Sanna
Gosh!
Helsingborg och GBG nästa!
Jo Ström skulle jag nog kunna tänka mej att bo i :) Vi får se om det blir några matcher där iaf.
Aja... Liten uppdatering bara..
Hade gött!
Kram
Sanna
...
Lej!
Jag har många likheter med denna förspillda mjölkprodukt just nu. Jag är seg, less och bläig!
I kväll är det dans men just nu har jag ingen som helst lust att gå dit. Jag vet att det är jag själv som överdriver det, men när allmänheten förvissar sig om min närvaro känner jag mig som något som katten har släpat in. Utittat, ensamt, förlamat och totalt malplacerat. Det är därför jag ogillar den här byhålan. Det finns inget annat ställe på jorden där jag känner mig så fullständigt ovälkommen. Som sagt är det säkert jag som förstärker det, men jag uppfattar det som att max några promille av befolkningen här bryr sig om min existens. Det uppfattas säkert som jä*ligt egocentrerat att tänka så och enmer att skriva det, men just nu skiter jag i det...
Ja lägenheten är ju en sak. Den är mitt hem och har alltid varit. Här finns mamma, pappa och min bror, mina gossedjur, gamla teckningar och fullständigt värdelösa men betydelsefulla små saker. Gamla julklappar, den obligatoriska rotan i syrummet och allt sådan som hör hemma till.
Jobbet är också okej. Jag känner att jag gör nytta, är relativt vänlig och kanske, om jag har tur, tom. lite uppskattad.
Just nu vill jag här ifrån, förutsatt att jag skulle kunna ta med mig min "bubbla"........
/Sanna
Dundrat!
Jag hade tänkt överraska alla mer än vad jag gjorde, men jag kunde inte hålla mej riktigt...
Det är underbart att träffa några av de människor man tycker mest om i hela världen, det vet alla. Men i Strömsund har jag upptäckt något nytt. Jag vet hur jag ofta kan säga att jag hatar orten jag kommer ifrån, vilket är en sanning med modifikation. Jag ogillar stämmningen, attityden, vissa människor osv. vilket naturligtvis säger mer om mej än om orten och dess invånare. I Strömsund känner jag inte så! Här känner jag respekt från många av invånarna och jag respekterar dem tillbaka. Jag saknar inte bara guldklimparna utan även det ludd av människor som har omgivit mej under tre år. Undermedvetet saknar jag alla de där som bara har cirkulerat i min närhet, som ett nät av trygghet.
Strömsund in my heart!
Sanna
En riktig man fixar gasen själv...
I födelsedagspresent önskade sig min pappa, lätt inspirerad av en Paris-resa, en sådan där gastub som man bränner efterrätter med. Jag förstår hur konstigt det där låter, men det är faktiskt vad man gör. I själva verket ser det ut som en skidvallningsgastub i miniformat och troligtvis fungerar den på samma sätt.
När jag överlycklig inhandlade denna lilla anorning blev jag lite orolig över det där med gasen. VIlken gas skulle det vara? Var den lätt att få tag på? Tillslut använde jag mitt sunda förnuft och drog utifrån appratens lättillgänglighet slutsatsen att gasen troligtvis inte skulle utgöra något större problem...
Idag kom pappa hem. Av den lilla historia han berättade för oss uttydde jag att han planerat hemkomsten några dagar i förväg. I kväll hade han nämligen tänkt göra Crème Bryllét (stavning...). För att lyckas med det brända sockret hade han planerat att använda sin födelsedagspresent dvs. gastuben.
Han inledde sitt gasletande på en Volvo-mack. Där blev han visad till OK-macken trehundra meter längre bort. Expediten på denna andra mack avslöjade att tobaksaffärer innehar sådana varor. Alldeles enligt upplysningarna irrade min far vidare till en tobaksaffär. Där fick han en utförlig redogörelse om de i allmänhet totalsäkra skåp som numera måste omsluta dylika varor. I brist på detta skåp, så hade inte heller tobakshandlaren någon passande gas till tuben.
Men skam den som ger sig.... Pappa prövade sin lycka på en ny bensinmack. Här fick han samma svar som på den förra. Gasen finns hos tobakshandlare. Pappas naturliga uppgift blev nu att informera denna mack och även de följande mackar han besökte om det i allmänhet totalsäkra skåp som måste omsluta dylika varor och att detta skåp inte finns hos tobakshandlarna.
ICA MAXI då? tänkte pappa. Kan denna alltiallobutik ha rätt gas?
En vänlig expedit (i familjen kallad expedidutta) berättade att jo, de hade gasen, men kunde tyvärr inte sälja denna , då den inte fanns i deras sortiment ännu. Han fick dock gärna komma tillbaka.
Jaha.. tänkte min pappa, då detta är ett fullständigt naturlgt händelseförlopp i hans vardag. Det som kan gå åt helvete, det går åt helvete. Men låt oss inte vara optimistiska, för det som inte kan gå åt helvete, det går också åt helvete.
Nästan uppgiven nför uppgiften att finna rätt gas hittade han den slutligen på en mack. På denna mack fick han dessutom en bra deal på jordgubbar vilket gjorde att han i gott mod kunde berätta om sina eftesökningar under de senaste dagarna.
Vi får de om han orkar göra nån Crème Brullét.... :)
